Tiger-Pia
Oj oj oj oj oj.... vilka dagar jag har haft! Vi bygger om våra cigg-ställ på jobbet. Det är knöligt och bökigt och allt är i en enda röra.
Och inte nog med det!! Man ska tampas med en sur, egotrippad, puckad och besserwisser till säljare som står för ställen.
Men lite kul är det ju för mina kära medarbetare, som får stifta bekantskap med Tiger-Pia.....
Ja, och det är inte kul kan jag lova. Jag kan vara iskall, avståndstagande och oerhört lååååångsint.
Den stackars saten kan ju inte veta hur motarbetad han kommer att bli i framtiden. ( Jag är alltså tobaksansvarig!!) HI HI HI
Inte särskilt andligt tänker ni........... och det har ni ju rätt i. Men ibland är jag inte mer än människa jag heller.
Men som plåster på såren träffades Milo och jag efter jobbet för att ge varandra behandling. Jag gav henne en regression till tidigare liv, det blev en häftig upplevelse, får se hur hon mår om ett par dar. Och hon gav mej massage. Väldigt välbehövligt och mycket skönt-ont.
Det känns alltid så skönt när man har varit igång, antingen man har fått eller gett.
Vår mörka säck vi släpar efer oss:
Vi tillbringar livet fram till vi är ca. 20 år
med att bestämma vilka delar av oss själva
som vi ska lägga i säcken,
och resten av livet med att försöka
plocka upp dem igen.
